Efter att ha sålt vår Shipman 28, Taramontana, för tre veckor sedan så har vi varit runt och letat ny båt.
Vi beslutade oss tidigt för att sänka priset rejält på vår Shipman 28 för att kunna dra nytta av höstpriserna och den ekonomiska konjunkturen i vårt letande efter ny båt.
Ebba har fortfarande inte kommit över att vi sålt Taramontana. Precis innan båten lämnade Limhamn var vi nere och klappade på den och tårarna bara rann.
Därför tyckte vi också att det vore bra om vi började arbetet med att hitta en ny båt. En sak som var viktigt var att barnen skulle få lov att vara med i sökandet efter vår drömbåt.
Vi visste också vilken båt vi ville ha, både Åse och jag har seglat sedan barnsben och processen fram till vår drömbåt har gått genom många olika båtar genom åren.
För tre år sedan började vi fundera på om det skulle vara möjligt att köpa en Hallberg-Rassy, Malö eller Najad. Vi ville definitivt ha en Orustbyggd båt.
Efter ett besök på HR-varvet där vi visades runt och bland annat tittade på den nya HR 310:an så började vi smida en plan för hur det skulle kunna gå till.
För en månad sedan var vi rätt säkra på att vi ville ha en HR 31:a men efter att ha varit nere och tittat i en i vår hemmahamn så insåg vi rätt snart att det nog fick bli en HR 34:a.
När vår kära Taramontana såldes en vecka senare så började vi leta efter HR 34:or vilket av någon anledning slumpade sig så att det fanns en fem sex stycken inom inte allt för långt räckhåll. Vi kollade också annonserna på tyska och engelska båtar.
De första båtarna vi tittade på låg i Göteborg. Detta är alltså första gången vi är nere i en 34:a. Vi tittade på en 342:a när vi var på varvet men den var inte aktuell vid det tillfället.
Efter att ha tittat på de två båtarna så kunde vi konstatera att de var välvårdade och i bra skick och det var definitivt en HR 34:a vi skulle ha. Helgen efter åkte vi iväg och tittade på ytterligare två båtar.
Vi hade också bestämt oss för att båtarna inte skulle vara allt för gamla, max 12-13 år.
När vi kom hem den helgen hade vi bestämt oss för att om vi skulle ha en båt som hade så mycket av det som vi ville ha och låg i rätt prisläge så var det förmodligen den sista båten som vi tittade på som var aktuell.
På söndagskvällen mailade jag de andra båtägarna och tackade för visningen av deras fina båtar men att vi valt att gå vidare med en annan båt.
På måndagen hörde en av ägarna till de tidigare båtarna, som vi tittat på, av sig och undrade varför vi inte var intresserad av hans båt.
Jag förklarade att vi tyckte priset var för högt och att just den båten vi fallit för hade mer säkerhetsutrustning i form av livflotte osv vilket betydde mycket för oss.
Efter tuffa förhandlingar så slutade det med att vi tre dagar senare ändå kunde göra affär med ägaren till den något dyrare båten.
Även om vi själv skulle kunnat sköta affären så har vi valt att ta nytta av en båtmäklare. Det känns tryggt att låta någon som sysslar med detta dagligen ta hand om affären.
Handpengen är lagd. Besiktningen kvarstår men det känns inte som några större bekymmer.
Jag måste ändå erkänna att jag först kan pusta ut när sista signaturen är satt och sista kronan är betald!